Italiano

English

Русский

Español

Lektionen auf Einzelseiten

Lernikursa

Inhalt

Leson 1

Leson 2

Leson 3

Leson 4

Leson 5

Leson 6

Leson 7

Leson 8

Leson 9

LEXIKON de lernikursa (Lidepla - Deutsch) - Wortschatz des Einführungskurses

Fule lexikon (Englisch) - Vollständiges Wörterbuch

LdP-Deutsch Wörterbuch

Leson 1

WORDA worda - Wort kwo-worda - Nomen
kwo-worda kwo - was
Kwo es? es - ist, sind
Es tabla. tabla - Tisch
Es kitaba. kitaba - Buch
Es kalam. kalam - Stift
hu-inplas-kwo-worda hu - wer inplas - anstelle von
Hu es?
Es me. Es nu. me - ich, mich nu - wir
Es yu. Es yu. yu - du; ihr
Es lu. Es li. lu - er li - sie (pl.)
Es ela. ela - sie
ta = lu o ela ta - er, sie, es o - oder
it = tabla o kitaba o... it - es
zwo-worda zwo - machen, tun zwo-worda - Verb
Kwo lu zwo?
Lu lekti. lekti - lesen
Lu skribi. skribi - schreiben
Lu rasmi. rasmi - malen
GRAMATIKA
Worda-ordina ordina - Anordnung
1 2 3
hu-yuan zwo-yuan kwo-yuan yuan - Satzteil
Lu lekti. Lu lekti kitaba.
Ela rasmi. Ela rasmi piktura. piktura - Bild
WORDA
sta-worda "hev" sta - in einem Zustand sein
Me hev kitaba. hev - haben
Me hev kalam.
GRAMATIKA
kwesti-partikla kwesti - fragen partikla - Partikel
Ob yu lekti? ob, ku - Fragepartikel, verwendet bei Fragen
Ob yu lekti kitaba?
Yu lekti ku?
Yu lekti kitaba ku?
Ya, me lekti. Me lekti kitaba. ya - ja
negi-partikla negi - negieren
Non, me bu lekti. Me bu hev kitaba. non - nein
Ela lekti.
Me ku lekti? Yu ku lekti?
Non. Ela lekti.
WORDA mah - machen (kausativ)
mah-kwel-worda-partikla kwel - welche, was kwel-worda - Adjektiv
Hu-ney kitaba es?
hu-inplas-kwel-worda
Es may kitaba. Es nuy kitaba. may - mein nuy - unser
Es yur kitaba. Es yur kitaba. yur - dein; euer
Es luy kitaba. Es ley kitaba. luy - sein ley - ihr (pl.)
Es elay kitaba. elay - ihr
Hu-ney es?
Es me-ney. Es nu-ney.
Es yu-ney. Es yu-ney.
Es lu-ney. Es li-ney.
Es ela-ney.
Es ta-ney.
Es it-ney.
suy = lu-ney o ela-ney o it-ney
kwanto-worda kwanto - wieviel
Kwanto kitaba yu hev?
Me hev un kitaba. un - eins
Me hev dwa kitaba. dwa - zwei
Me hev tri kitaba. tri - drei
Me hev char kitaba. char - vier
Me hev pet kitaba. pet - fünf
Me hev sit kitaba. sit - sechs
Me hev sem kitaba. sem - sieben
Me hev ot kitaba. ot - acht
Me hev nin kitaba. nin - neun
Me hev shi kitaba. shi - zehn
Me hev shi-un kitaba. shi-un - elf
Me hev shi-dwa kitaba. shi-dwa - zwölf
Me hev dwashi kitaba. dwashi - zwanzig
Me hev dwashi-un kitaba. dwashi-un - einundzwanzig
Me hev sto kitaba. sto - hundert
Me hev mil kitaba. mil - tausend
Me hev mil ninsto-otshi-tri kitaba... 1983
Me hev milion kitaba. milion - Million
Me bu hev kitaba. Me hev nol kitaba. nol - null
ordina-kwanto-worda-partikla
Me hev dwa kitaba: un-ney e dwa-ney. e - und
un-ney - erste dwa-ney - zweite
GRAMATIKA pluri - mehrere, ein paar
pluri-forma forma - Form
Me vidi pluri kitaba. Me vidi kitabas. vidi - sehen mucho - viele
Me vidi mucho tabla. Me vidi tablas.
Me vidi pluri flor. Me vidi flores. flor - Blume
Me vidi mucho jen. Me vidi jenes. jen - Mensch
TAMRIN (ÜBUNGEN)

Übersetze von Lidepla nach Deutsch:

Me hev un kitaba. Me vidi mucho flor.
Me lekti it. Me vidi shi-char flor.
Bu es may kitaba. Kwanto kalam nu hev?.
Hu-ney es? Nu hev dwashi-tri kalam.
Es ta-ney. Li hev pluri piktura.

Übersetze von Deutsch nach Lidepla:

Hast du einen Stift? Wieviele Blumen hat sie?
Nein, ich habe keinen Stift. Sie hat 35 Blumen.

Leson 2

WORDA
kwel-worda
Kwel es kitaba? kwel - welches
Kitaba es syao. syao - klein
Kitaba bu es gran. Es syao kitaba. gran - groß
Kwel es gela? gela - Mädchen
Gela es jamile. jamile - schön
Es jamile gela.
indiki-inplas-worda indiki - anzeigen, kennzeichnen
Se es un kitaba. Sey kitaba es syao. se - dies sey - dieser
To es un kitaba toshi. Toy kitaba es gran. to - das toy - der/jener
toshi - auch, ebenso, ebenfalls
GRAMATIKA
Worda-ordina
1 2
kwel-yuan kwo-yuan
Me vidi un syao kitaba.
Me vidi dwa syao kitaba.
WORDA
konekti-worda "a" konekti - verbinden
Lu bu hev kitaba. Me dai may kitaba a lu. dai - geben
Me dai may kitaba a toy boy. boy - Junge
Lu diki luy nove kitaba a nu. diki - zeigen
Lu diki a nu luy nove kitaba. nove - neu
GRAMATIKA
Worda-ordina
1 2 3 4
hu-yuan zwo-yuan hu-yuan 1 a hu-yuan 2
Me dai kitaba a boy.
Me dai kitaba a lu.
Me dai a lu kitaba.
mah-zwo-shwoing imperativ
Zwo!
Zwo ba!
Kan ba! Yu vidi ku? kan - schauen, sehen
Dai a me sey kitaba!
Dai sey kitaba a me!
WORDA
kompari-partiklas
Sey kitaba es pyu gran kem toy kitaba. pyu - mehr kem - als
Toy kitaba es meno gran kem sey kitaba. meno - weniger
Sey kitaba es sam syao kom toy kitaba. sam - gleich, in gleicher Weise
kom - wie, als
Me hev tri kitaba.
Sey kitaba es zuy syao. zuy - am meisten
Sey kitaba es minim gran. minim - am wenigsten
GRAMATIKA
mah-kwo-worda-partikla
Sey kitaba es pyu syao kem toy kitaba.
Sey kitaba es pyu syao kem toy-la.
Me hev dwa rosa. Blan-la es pyu jamile kem swate-la. rosa - Rose blan - weiß
swate - schwarz
Me hev mucho flor.
Me pri blu-las pyu kem rude-las. pri - mögen blu - blau
Me pri hwan-las zuy. rude - rot hwan - gelb
WORDA
konekti-worda "de"
Es kitaba de Lena.
Es Lena-ney kitaba.
Me hev menga de kitaba. menga - eine Menge
Es un tasa de chay. tasa - Tasse chay - Tee
= Es un tasa chay.
Me pi chay kun dwa pes (de) sukra. pi - trinken pes - Stück
kun - mit sukra - Zucker
TAMRIN (Übungen)

Tradukti fon lidepla inu doiche (Übersetze von Lidepla nach Deutsch):

Kwo es se? Sey kitabas es me-ney.
Kwo es to? Me dai li a yu.
Kwo es? Lekti ba li.
Hu es toy gela? Li bu es gran.
Ob sey gela es jamile? Yur tabla es pyu gran kem may-la.
Ya, ela es jamile. Diki a me yur nove kalam.

Probi tradukti fon doiche inu lidepla (Versuche von Deutsch nach Lidepla zu übersetzen):

Wieviele weiße Rosen hast du?
Trinkst du viel Tee?
Ist die gelbe Rose gleich schön wie die rote?
Gib mir drei Stücke Zucker.

Leson 3

WORDA
komo-worda komo - wie komo-worda - adverb
Komo lu go? - Lu go kway. go - gehen kway - schnell
Komo ela rasmi? - Ela rasmi hao. hao - gut; wohl, schön
Ela rasmi pyu hao kem lu.
Lu rasmi meno hao kem ela.
GRAMATIKA
modus-komo-worda deriva modus - Art und Weise deriva - Derivation
kwel-worda => modus-komo-worda
1. Skay es klare. skay - Himmel klare - klar (adj.)
Nu vidi klare skay.
Nu vidi faulas klarem. faula - Vogel klarem - klar (adv.)
Sey auto es lente. auto - Auto lente - langsam (adj.)
It muvi lentem. muvi - bewegen lentem - langsam (adv.)
2. Ta es karim. karim - gutherzig, nett
Ta kan karimem. karimem - nett (adv.)
3. Luy rasma es buhao. rasma - Zeichnung
Lu rasmi buhao. buhao - nicht gut, schlecht
Sey tren es kway. tren - Zug
It muvi kway.
kwo-worda => kwel-worda => modus-komo-worda
Lu shwo a me kom amiga. amiga - Freund shwo - sagen, sprechen, erzählen
Lu shwo amiga-ney worda. amiga-ney - freundlich
Lu shwo a me amiga-nem. amiga-nem - in freundlicher Art
WORDA
loko-komo-worda loko - Ort
May kitaba es hir. Yur-la es dar. hir - hier dar - da, dort
Lai ahir! Go adar! ahir - nach hier, her adar - nach da, dahin
Go avan! avan - vorwärts, nach vorn
Avanen me vidi dom. avanen - vorne dom - Haus
Bu go bak! bak - zurück sol - allein
Baken me vidi sol shulin. baken - hinten shulin - Wald
Kan a lefta! a lefta - nach links ye - da ist, es gibt
Leften ye un jamile gina. leften - links gina - Frau
Bu kan a desna! a desna - nach rechts
Desnen bu ye toy jamile gina. desnen - rechts
Kan uupar! uupar - nach oben
Uuparen yu vidi skay. uuparen - oben
Kan nich! nich - nach unten
Nichen ye arda. nichen - unten arda - Erde
Nu es inter skay e arda. inter - zwischen
Go aus! aus - aus, auswärts
Yur amigas weiti yu ausen. ausen - außen, draußen weiti - warten
Lai inu! inu - nach innen, herein lai - kommen
Me weiti yu inen. inen - innen
May mata es inen, may amigas es ausen. mata - Mutter
Go wek! Me bu kredi yu. wek - weg kredi - glauben
May tren es yo wek. yo - schon
GRAMATIKA
konekti-worda
Me hev kitaba fo yu. fo - für yoshi - auch, noch
Me hev yoshi dafta krome kitaba. dafta - Notizbuch
krome - neben, außer, obendrein
Dai a me sey kitaba inplas toy-la. inplas - anstelle von
Me yao go adar kun yu. kun - mit yao - wollen
Me bu yao go adar sin yu. sin - ohne
Lu shwo mucho om ela. om - über, von
Nu bu go aus por bade meteo. por - weil, wegen meteo - Wetter
Nu resti in dom. in - in resti - bleiben
bade - schlecht, übel, böse
Es tume nocha. tume - dunkel nocha - Nacht
In tume nocha me bu vidi kamina hao. kamina - Straße
duran - während
Nu gun duran mucho ora. gun - arbeiten ora - Stunde
Nu gun fon sabah til aksham. fon - von til - bis
sabah - Morgen aksham - Abend
Me raki tren fon urba a vilaja. raki - fahren urba - Stadt
a - zu (Richtung) vilaja - Dorf
Kwo yu zwo bifoo go a gunsa? bifoo - vor, bevor gunsa - Arbeit
Kwo yu zwo afte gunsa? afte - nach
Me go tra shulin, poy along riva. tra - durch poy - danach, dann, später
along - entlang riva - Fluß
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Me e may amiga es in tren. Hir me vidi shulin, dar me vidi riva.
Tren muvi lentem, poy pyu kway. Me yao muvi avan, me bu yao muvi bak.
It muvi a lefta, poy a desna. Nu raki tren yo duran mucho ora.
Me kan skay. It es klare. Meteo es hao. Un gina lai, shwo: "Ob yu yao chay?".
Me vidi mucho faula in skay. Es yo nocha. Nu lekti kitaba.
Tren muvi yo pyu kway kem autos. In sabah nu lai a gran urba.

Probi tradukti fon doiche inu lidepla:

Morgens trinke ich Tee, dann gehe ich zur Arbeit. Welches Wetter ist es draußen?
Abends spreche ich mit meinen Freunden. Was sagst du?

Leson 4

WORDA
sta-worda
Me hev un kitaba. May kitaba es jamile.
Me pri may kitaba. pri - mögen
Me hev kitaba. Kitaba ye. ye - da ist, ist vorhanden, es gibt
Me bu hev kalam. Kalam yok. yok - da ist kein, es fehlt, es gibt nicht/kein
Me bu mog lekti: kitaba yok. mog - können
- Ob me mog zin? zin - eintreten, einsteigen
- Ya, yu mog zin.
Hir bu darfi fumi. darfi - dürfen, erlaubt sein fumi - rauchen
Es yo tarde. Treba go a dom. tarde - spät yo - schon
treba - es ist nötig, man muß, man braucht
- Shwo ba, komo go a basar? Me treba kupi fan. basar - Markt, Basar kupi - kaufen fan - Essen
- Un-nem treba turni a desna, poy a lefta, poy go ba rektem avan. un-nem - zuerst turni - drehen rektem - gerade
Fo sey gunsa treba pyu jen.
Me pri lekti. Me yao lekti mucho. yao - wollen
Me nidi mucho kitaba. Treba kupi li. nidi - brauchen, nötig haben
Dabe jivi, jen mus chi e pi. dabe - damit, um...zu jivi - leben
mus - müssen chi - essen
Me mus lerni mucho. Me mus lekti mucho kitaba.
Me bu gai lanfai. gai - sollen lanfai - faul sein
Sempre gai shwo veritaa sempre - immer veritaa - Wahrheit
GRAMATIKA
worda kombina kombina - Kombination
mog pri
gai + zwo hev + kwo yao + zwo
mus bu hev nidi + kwo
darfi treba
WORDA
unisi-partiklas unisi - vereinen
Me hev dwa amiga: Lena e Dima. e - und
Me pri gani e rasmi. gani - singen
Li sempre go tuhun: lu e ela. tuhun - zusammen
Me pri gani e lu pri rasmi.
Ob yu pri rasmi o gani? o (oda) - oder
Me pri i rasmi i gani. i...i - sowohl... als auch (Aufzählung)
Ta bu pri ni rasmi ni gani. ni...ni - weder... noch (negative Aufzählung)
Me hev kitaba bat me bu yao lekti. bat - aber
Me shwo a yu dabe yu mog samaji me. dabe - damit, um...zu
Me shwo a yu obwol yu bu yao audi me. obwol - obwohl
Yu mog pren sey kitaba si yu yao. si - wenn pren - nehmen
Si yu lekti sey kitaba, dan yu en-jan mucho kosa om animal. si...dan - wenn...dann animal - Tier
jan - wissen en-jan - erfahren, kennenlernen
kosa - Ding
Me treba go a dom, bikos es tro tarde. bikos - weil tro - zu, zu sehr
GRAMATIKA
relati-partikla "ke" relati - beziehen
Me jan ke yu bu hev sey kitaba.
Me dai a yu sey kitaba fo ke yu lekti it.
Krome ke yu mog lekti it, yu mog yoshi kan pikturas.
Me yao somni inplas ke me audi ela. somni - schlafen audi - hören
Bat me mus audi duran ke ela rakonti. rakonti - erzählen
Me mus weiti til ke may amiga lai. til - bis
Kindas yao go somni kun ke yu rakonti fabula a li. kinda - Kind fabula - Fabel, Märchen
Kindas yao somni sin ke yu klosi dwar. klosi - schließen dwar - Tür
Nu bu go aus por ke nu mus weiti lu hir.
Lu shwo mucho om ke lu es zuy riche jen. riche - reich
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Zin ba e klosi dwar. Me mus go a gunsa.
Kwo yu mog shwo om se? Fan yok, treba kupi it.
Ob yu shwo veritaa? Nu go ba tuhun, hao ku?
Bu rakonti fabula a me! Bu fumi, es buhao.
Weiti ba. Me lai afte un ora. Ob yu mog rasmi piktura fo kitaba?
Me bu mog weiti. Me bu pri sey kalam. It bu skribi hao.

Probi tradukti fon doiche inu lidepla:

Sie singt immer. Ich will nicht schlafen.
Höre mir zu! Es ist ein Buch über Tiere.

Leson 5

WORDA
taim-partikla taim - Zeit
wek-taim
Me he lekti sey kitaba yo. Me bu nidi it pyu.
Me lekti-te sey kitaba. It es ya muy interes-ney. muy - sehr interes-ney - interresant
ya - wirklich, ja (Nachdruckspartikel)
He pluvi. Nau pluva yok. pluvi - regnen pluva - Regen
nau - nun, jetzt
Pluvi-te. Nau pluva yok.
Pluvi-te. Haishi pluvi idyen. haishi - immernoch, bis jetzt
idyen - ein bisschen, ein wenig
lai-taim
Dai a me yur kitaba. Me ve lekti it.
Me dumi ke ve pluvi. dumi - denken
GRAMATIKA
taim-partikla kombina
Ta shwo ke ve pluvi.
Ta shwo-te ke ve pluvi.
Ta ve shwo ke ve pluvi.
Ta shwo ke pluvi-te.
Ta shwo-te ke pluvi-te.
Ta ve shwo ke pluvi-te.
Zai pluvi. Zai pluvi. - Es ist gerade am regnen.
Zai pluvi-te.
Ve zai pluvi.
Wen yu lai-te a dom ela zai kuki-te deyfan. wen - wann, als kuki - kochen, zubereiten
Wen yu lai-te a dom ela he kuki-te deyfan. deyfan - Mittagessen dey - Tag
Wen yu ve lai a dom ela ve zai kuki deyfan.
Wen yu ve lai a dom ela ve he kuki deyfan.
rakonti-taim
Unves, mucho yar bak, ye un gela. Ela nami Rude Shapa-ki. unves - einmal mucho yar bak - vor vielen Jahren
Un dey mata voki ela, shwo: "Rude Shapa-ki, bi karim, go visiti yur oma". shapa-ki - Käppchen, kleiner Hut nami - nennen, heißen
voki - rufen, herbeirufen bi karim - sei so nett
visiti - besuchen oma - Oma, Großmutter
Yeri me zai lekti kitaba. Turan may amiga lai. Lu krai: yeri - gestern turan - plötzlich krai - schreien
"Yu bu he audi ku? Manya nu hev gro-konserta! May brata es hir. manya - morgen konserta - Konzert brata - Bruder
Lu janmog gani gro-hao! Nu inviti yu. Yu lai ku?" janmog - verstehen zu, können inviti - einladen
gro - intensivierender Partikel: gro-hao - exzellent, super
WORDA
inplas-kwel-worda
Oli kinda pri bonbon. oli - alle (pl.) kinda - Kind
Kada kinda yao chi bonbon. kada - jede bonbon - Bonbon, Süßigkeit
Sey kinda chi bonbon ol dey. ol - allen, den ganzen
Hir eni kinda mog lekti e rasmi. eni - jedes (beliebige)
Koy kinda pri lekti pyu kem rasmi. koy - irgendein, irgendwelcher
Otre kinda pri rasmi pyu kem lekti. otre - andere
Nul kinda pri go somni. nul - keine
GRAMATIKA
frasa kom kwo-yuan frasa - Satz
Me jan ke yu he zwo mucho.
Bat me bu pri se ke yu he zwo.
Me vidi ke lu shwo kun ela.
Bat me bu mog audi to ke lu shwo.
frasa kom kwel-yuan
Boy ke yu vidi janmog gani muy hao.
Yu vidi boy kel janmog gani muy hao.
Ti yu vidi na boy janmog gani muy hao.
TEXTA texta - Text
Meteo. meteo - Wetter
Sedey meteo es hao. Surya brili, badal yok. Me promeni in shulin. sedey - heute surya - Sonne brili - scheinen
Sirkum ye mucho grin baum. Es garme. badal - Wolke promeni - spazieren, bummeln
sirkum - herum grin - grün baum - Baum
garme - heiß
Yeri meteo bin ga otre. Pluvi-te. Me bin mokre fon kapa til pedas, bikos bin - war ga - gar, ganz und gar mokre - naß
me fogeti-te ambrela. Bin lenge. kapa - Kopf peda - Fuß fogeti - vergessen
ambrela - Regenschirm lenge - kalt
Kwel meteo ve bi manya? Me bu jan, me mog sol gesi. sol - allein gesi - raten
Shayad pluva ve yok. shayad - wahrscheinlich, vielleicht, wohl
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Ob haishi pluvi? Surya brili in skay.
Ya, bat me hev ambrela. Oli jen pri hao meteo.
Kwo yu dumi om meteo? Turan un gran badal lai.
Es tro lenge sedey. Bi karim, dai a me yur ambrela.
Ela bu yao kuki deyfan. Me fogeti-te may-la.
Ta janmog rasmi hao. Li inviti me a konserta.

Probi tradukti fon doiche inu lidepla:

Ich will spazieren gehen. Was machst du morgen?
Rate was er sagte. Heute ist es extrem heiß.

Leson 6

WORDA
budefini-ney hu-inplas-kwo-worda budefini-ney - unbestimmt
Oni shwo ke lu rasmi hao. oni - man
Bat me bu pri luy pikturas.
Yu stan tro dalem. stan - stehen dale - weit (adj.)
Dar oni bu mog audi nul worda! dalem - weit (adv.)
Lai pyu blisem! blise - nah (adj.) blisem - nah (adv.)
WORDA
returni-inplas-worda returni - wiederkehren
Yu es ga gande. Go woshi swa! gande - dreckig woshi - waschen
swa - sich selbst
Kada sabah me woshi swa.
E may mursha yoshi razi swa. mursha - Gatte razi - rasieren
Ob yu mog ordini oli sey kitaba selfa, ordini - ordnen selfa - selbst
sin ke oni helpi yu? helpi - helfen
Nu samaji mutu. mutu - einander
GRAMATIKA
mah-kwo-yuan-partikla
- Me pri sey kitaba. Ob me mog pren it?
- Kwo yu yao pren?
- Den sey kitaba me yao pren. Me yao pren sey kitaba.
Me dai-te sey kitaba a sista de may amiga. sista - Schwester
Me dai-te a sista de may amiga den sey kitaba.
tema de frasa tema - Thema
Sey kitaba, me begin-te lekti it. Es muy interes-ney. begin - beginnen
Yur kalam, wen yu fini rasmi, dai ba it a me. fini - beenden
WORDA
inplas-kwo-worda
Walaa un klosi-ney boxa. walaa - hier ist boxa - Box, Kasten
Me yao ofni it. ofni - öffnen klosi-ney - geschlossen
Me bu jan kwo es inen.
Bat me nadi ke dar ye koysa kel es muy jamile. nadi - hoffen koysa - etwas
Me audi koy vos. vos - Stimme
Dar ye koywan, baken dwar. koywan - jemand
Me bu yao chi! Me bu yao chi nixa! nixa - nichts
Me bu jan luy nam. Me bu koni nulwan hir. nam - Name nulwan - niemand
koni - kennen
Me pri olo ke yu kuki. olo - alles
Yu mog kuki enisa ke yu yao. enisa - irgendwas
Me pri oli ke yu lerni tuhun. oli - alle
Yu mog inviti eniwan ke yu yao. eniwan - irgendwer
Kadawan mog lai. kadawan - jeder
inplas-komo-worda
Pon yur bao a koylok. pon - legen, tuhen bao - Beutel, Sack
koylok - irgendwo
Koytaim me dai-te a yu may kitaba. koytaim - irgendwann
Me nidi it nau. Ob yu mog returni it a me?
Me bu remembi a wo me pon-te may kalam.
It mog bi enilok. enilok - überall
Me shuki e me bu mog findi it nullok. nullok - nirgendwo findi - finden
Hir yur kalam yok. Shuki ba otrelok. otrelok - anderer Platz
Yu koni kamina a nuy dom.
Yu mog lai enitaim ke yu yao. enitaim - jederzeit
Ta lekti oltaim. Suy kitabas ye kadalok. oltaim - die ganze Zeit kadalok - überall
Koyves me visiti may oma kel jivi ausen urba. koyves - manchmal
Laste yar me he visiti ta plurives. plurives - mehrmals laste - letze
Ob yu es pa dom? pa dom - zuhause
Unves me lai a yu, yu bu es pa dom. unves - einmal
Yur molya shwo: "Lai ba otreves". otreves - ein andermal
- Me mus zwo to koykomo. koykomo - irgendwie
- Yu mog zwo to kom yu yao. Yu mog zwo to enikomo. enikomo - auf irgendeine Weise
- Yur jawaba bu es prave! jawaba - antworten prave - richtig
Yu bu he resolvi sey taska! resolvi - erledigen, lösen taska - Aufgabe
- Me he resolvi... koygrad... koygrad - teilweise, einigermaßen
- Non! Yu he resolvi it nulgrad! nulgrad - überhaupt nicht
TEXTA
Telefon-ney toka. telefon - Telefon toka - reden, Konversation führen
- Haloo! Lena? haloo - hallo
- Ya, es me.
- Hao aksham!
- Aksham hao!
- Nu go ba tuhun a playa manya. playa - Strand
- Snova ku? snova - wieder
- Ya. Me bu es basta tume. basta - genug
- Wel, me bu jan. Me treba dumi. wel - gut, naja (interj.)
- Ye nixa fo dumi. Yur brachas e gambas es ga blan. bracha - Arm gamba - Bein
Yu gai go. Nu ambi gai go. ambi - beides
- Bat me hev mucho dela. dela - Sache, Geschäft
- Dela mog weiti. Playa es pyu muhim kem enisa otre. Samaji ba, muhim - wichtig
surya dai sanitaa, surya dai jamilitaa. sanitaa - Gesundheit jamilitaa - Schönheit
- Wel, shayad yu es prave. Wen nu go?
- Ranem. Kem pyu ranem, tem pyu hao. ranem - früh kem...tem - je... je
- Hao. Me telefoni tuy ke me en-jagi. tuy - sofort en-jagi - aufwachen
- Pyu hao, telefoni ba wen yu es tayar. Hao nocha! telefoni - telefonieren tayar - fertig
- Nocha hao!
- Hey, Lena, weiti ba idyen! Me hampi fogeti: hey - Hey (interj.) hampi - fast
pren ba okula do surya, dabe kovri okos. okula do surya - Sonnenbrille oko - Auge
Yoshi pren ba koysa fo kovri nos. kovri - verstecken nos - Nase
- Me ve pren shapa do surya, it kovri ol fas. fas - Gesicht
- Dan hao. Til sabah! dan - dann
- Til sabah!
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Kwo oni shwo om sey kitaba? Kwo yu zai shuki kadalok, kalam ku?
Olo ke oni shwo bu es muhim. Den kalam me he findi, den kitaba zai shuki.
Kuki ba koysa hao fo deyfan. Yu oltaim shuki koysa.
Oli ve returni tardem. Bu oltaim, koyves me findi koysa.
Kem pyu tardem, tem pyu hao. Ob yu bu remembi, a wo yu pon yur kosas?
Li ambi bu samaji dela hao. Un-nem me remembi, bat poy fogeti.

Tradukti fon doiche inu lidepla:

Deine Antwort ist richtig. Morgen gehen wir zum Strand.
Ich bin fertig. Er hat fast alles vergessen.

Leson 7

WORDA
konekti-worda "pa"
Ta go kway. Ta zwo gran stepa. stepa - Schritt
Ta go pa gran stepa.
May oma jivi in vilaja. Inter vilaja e urba ye shi kilometra. kilometra - Kilometer
May oma jivi pa shi kilometra fon urba.
Bu es dalem. Pa fakta, es ga blisem. fakta - Fakt
Ta mog lekti e toki pa same taim. toki - sprechen same - dasselbe
Pa un taraf de riva ye shulin, pa otre taraf ye livada. taraf - Seite livada - Wiese
konekti-worda "al"
Ta go e gani.
Ta go al gani.
Me vidi yu, e me joi. joi - glücklich sein
Me joi al vidi yu.
Kindas somni, e winda es ofni-ney. winda - Fenster ofni-ney - geöffnet
Kindas somni al ke winda es ofni-ney.
Kindas somni al ofni-ney winda.
Wen me audi sey gana me hampi sempre plaki. gana - Lied plaki - weinen
Al audi sey gana me hampi sempre plaki.
GRAMATIKA
budefini-ney wek-taim
- Yu swimi ya gro-hao! swimi - schwimmen swiming - Schwimmen
- Me gwo zun swiming. zun - sich beschäftigen (mit), treiben
- Skusi ba, ob nu gwo miti koylok? Semblem me koni yur fas. skusi - entschuldigen miti - treffen
- Me bu rekoni yu. Non, nu bu gwo miti. semblem - scheinbar rekoni - erkennen
blise wek-taim
Me bu hev bonbon.
Me yus he chi laste-la... yus - eben; just
- Nuy kota es wo? kota - Katze
- Ta yus lopi-te wek. lopi - rennen
blise lai-taim
Me bu mog go aus nau.
Me sal chi deyfan.
yo-forma
Me bu lekti sey kitaba pyu.
It es yo lekti-ney.
It es yo lekti-ney bay me.
pasive partikla pasive - passiv
Taska ke me resolvi es mushkile. mushkile - schwierig, schwer
Sey taska haishi bu es resolvi-ney.
Me resolvi it nau.
Taska gei resolvi.
It gei resolvi bay me.
yao-shwoing
Me wud yao bi rega. Me wud regi zuy gran regilanda in munda. rega - Herrscher, König regi - regieren
May molya wud bi zuy jamile gina in may regilanda. Ela wud janmog regilanda - Königreich munda - Welt
gani tanto hao...
Pa nofortuna, me bu es rega... pa nofortuna - unglücklicherweise
kombina de pluri akta akta - Aktion
- May son lubi un gela. Lu sempre shwo ke ela es zuy jamile son - Sohn lubi - lieben
e zuy saje gela in munda. saje - weise
- Oo, oli lubi-she manjen shwo samem. oo - oh manjen, man - Mann
samem - auf gleiche Weise, auf gleichem Weg
- Bat lu iven bu jan ela-ney nam! Lu es tanto timide ke lu bu mog iven - sogar, auch timide - schüchtern
kwesti ela, komo ela nami. Al vidi ela lu fa-rude e bu mog shwo nixa. kwesti - fragen fa-rude - rot werden
E lu sidi kan-yen ela e audi-yen to ke ela shwo. sidi - sitzen
E afte vidi ela-ney smaila lu smaili selfa, tote dey. smaila - Lächeln smaili - lächeln
tote - ganz, gänzlich, total
mah-kwo-worda-partikla
Tu shwo veritaa es hao.
Tu samaji es tu pardoni. pardoni - vergeben
Tu begin es lo zuy mushkile.
Sempre gai samaji lo shefe. shefe - Chef
Tri kota.
Me hev tri kota: dwa es brave e tri-ney-la es ga fobishil. brave - mutig fobishil - furchtsam
Brave-las batali kada dey. Li yao jan, hu es zuy forte. batali - kämpfen forte - stark
Fobishil-la neva batali kun brave-las. Ta pri komuniki kun un maus. neva - niemals maus - Maus
komuniki - kommunizieren, Umgang haben
Brave kotas kwesti ta: «Kwo yu zwo? Ob yu bu jan ke maus
mus fobi kota? Yu mus bu komuniki kun ta. Lo tal bu gai repeti!» fobi - Angst haben tal - solches
repeti - wiederholen lo tal - so etwas
Bat fobishil kota shwo: «Me bu kredi ke maus mus sempre fobi kota.
Ta es may amiga. Me bu yao ke ta fobi me.
Tu fobisi es muy fasile. Bat tu akwiri hao amiga bu es fasile». fobisi - erschrecken fasile - einfach
akwiri - erwerben, aquirieren
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Pa ambi taraf de riva me vidi shulin. Me wud yao kupi rude flor.
Al raki tren me lekti kitaba. Tu shwo es fasile, tu zwo es mushkile.
Me pri somni al ofni-ney winda. Me yus he fini sey gunsa.
Me joi al miti yu. Tu lubi koywan es gro-muhim.
Me gwo zun loping. Gana gei gani muy jamilem.
Ob es yo zwo-ney? Fobishil kota es pyu karim kem brave-las.

Tradukti fon doiche inu lidepla:

Ich würde diese Aufgabe gerne erledigen. Ich werde jetzt mittagessen.
Diese Aufgabe ist bereits erledigt. Er kam gerade nach hause.

Leson 8

WORDA
partikla "hi"
Hu rasmi?
Me ku rasmi? Yu ku rasmi? Non.
Ta hi rasmi.
Ta rasmi ku? Mogbi ta skribi leta? mogbi - vielleicht, möglicherweise
Ta rasmi hi. leta - Brief
Yu hi mus go adar!
Yu mus hi go adar!
Yu mus go adar hi!
Yu mus go adar nau hi!!
kausi-worda "mah" kausi - bewirken, verursachen
kausi-partikla "mah-"
Ta bu lekti kitaba.
Me mah ta lekti kitaba.
Me shwo: "Sey kitaba es verem hao. Lekti ba!" verem - wirklich
Nau ta lekti kitaba.
Yu shwo a me hao habar. habar - Nachricht, Neuigkeit
Yu mah me joi! Yu mah-joi me! mah-joi - glücklich machen
Me treba shwo kun ta.
Mah ta lai ahir! Mah-lai ta a me! mah-lai - bringen, zum Kommen veranlassen
Ye papir. papir - Papier
Me mah-jal papir. Me mah it jal. mah-jal - brennen, verbrennen
Papir jal. jal - brennen (in Brand stehen)
Papir yok.
Doga es inen. doga - Hund
Me mah-aus ta. Me mah ta aus. mah-aus - herausbringen
Doga es ausen.
bikam-partikla "fa-" bikam - werden
In shamba ye shao jen. shamba - Zimmer shao - wenig
Kelke jen zin shamba. Jen fa-pyu. kelke - einige
fa-pyu - mehr werden
Yoshi kelke jen zin. Jen fa-mucho. fa-mucho - viele werden
In shamba ye mucho jen.
Kelke jen chu shamba. Jen fa-meno. chu - verlassen
fa-meno - weniger werden
Yoshi kelke jen chu. Jen fa-shao. fa-shao - wenig werden
In shamba snova ye shao jen.
- May kalam sempre lagi-te hir. Bat yeri it fa-wek. lagi - liegen fa-wek - verschwinden
- Shayad koywan pren-te it.
Dey fini. Fa-nocha. fa-nocha - Nacht werden
Nocha fini. Fa-dey. fa-dey - Tag werden
Hima fini. Vesna lai. Fa-vesna. hima - Winter vesna - Frühling
fa-vesna - Frühling werden
Saif fini. Oton lai. saif - Sommer oton - Herbst
Al fa-oton mucho baum begin mah-lwo lif. al fa-oton - Wenn Herbst wird
lwo - fallen lif - Blatt
mah-lwo - abwerfen
GRAMATIKA
kwel-worda => zwo-worda
Akwa es lenge. akwa - Wasser
Me mah-garme akwa. mah-garme = garmisi mah-garme - aufheizen
Akwa fa-garme. fa-garme = garmifi fa-garme - heiß werden
Akwa es garme.
Me raki auto.
Auto muvi lentem.
Me mah-kway auto. mah-kway - schneller machen
Auto fa-kway. fa-kway - schneller werden
Auto muvi kway.
Kinda es nokalme. nokalme - unruhig
Me mah-kalme kinda. mah-kalme = kalmisi mah-kalme - beruhigen
Kinda fa-kalme. fa-kalme = kalmifi fa-kalme - ruhig werden
Kinda es kalme. kalme - ruhig
Shamba es gande.
Me mah-klin it. mah-klin = klinisi mah-klin - sauber machen
Shamba fa-klin. fa-klin = klinifi fa-klin - sauber werden
Shamba es klin.
Planta es yunge. Planta es nise. planta - Pflanze yunge - jung
Planta kresi. Planta fa-gao. nise - klein, niedrig kresi - wachsen
Planta es gao. gao - hoch fa-gao - hoch werden
Planta fa-lao. lao - alt fa-lao - alt werden
Planta es lao.
Kalam es longe. longe - lange
Me rasmi mucho bay kalam.
Kalam fa-kurte. fa-kurte = kurtifi fa-kurte - kurz werden
Kalam es kurte. kurte - kurz
Klaida es mokre. klaida - Kleidung
Me mah-suhe klaida. mah-suhe = suhisi mah-suhe - trocken machen
Klaida fa-suhe. fa-suhe = suhifi fa-suhe - trocken werden
Klaida es suhe.
Sikin es agude. sikin - Messer agude - scharf
Me kati mucho kosa bay sikin. kati - schneiden
Sikin fa-tupe. fa-tupe = tupifi fa-tupe - stumpf werden
Sikin es tupe. tupe - stumpf
Treba mah-agude it! mah-agude = agudisi mah-agude - scharf machen, schärfen
zwo-worda => kwo-worda
1. gani => gana
rasmi => rasma
2. pi => pia pia - trinken
chi => chia chia - essen
3. gun => gunsa
yao => yaosa yaosa - Wunsch, Verlangen
kwel-worda => abstrakte kwo-worda abstrakte - abstrakt
1. jamile => jamilitaa
vere => veritaa vere - wahr
2. karim => karimtaa karimtaa - Güte, Herzensgüte
gao => gaotaa gaotaa - Höhe
kway => kwaytaa kwaytaa - Geschwindigkeit
TAMRIN

Tradukti fon lidepla inu doiche:

Sey auto es lao, it bu mog muvi basta kway. Treba garmisi akwa.
Por se hi me yao kupi nove-la. Akwa hir garmifi lentem.
Bi karim, mah oli kota wek. Nuy kota lwo-te inu akwa, ta es mokre.
Sey habar ve mah yu joi. Treba suhisi ta.
Me ve jawabi si yu fa-kalme. Ta ve suhifi selfa.
Al fa-vesna oli baum fa-grin. Oli jen he chu shamba.

Tradukti fon doiche inu lidepla:

Verbrenn es sofort! Ich hab's getan.
Es ist nötig den Raum zu säubern. Du wirst nicht alt.

Leson 9

WORDA
syao-worda "en-"
Ela bu zai gani.
Nu pregi: "Plis gani!" pregi - fragen nach, betteln plis - bitte
Ela en-gani. en-gani - zu singen anfangen
Ela zai gani.
Al nocha me somni.
Ranem pa sabah me en-jagi. jagi - wach sein en-jagi - aufwachen
Al dey me jagi.
Tardem pa aksham me en-somni. tardem - spät (adv.) en-somni - einschlafen
Me en-jan oli habar via internet. via - via, durch, mittels internet - Internet
syao-worda "ek-"
Koywan ek-shuti. shuti - schießen ek-shuti - abschießen
Koywan ek-krai por foba. ek-krai - aufschreien
foba - Angst
Kota sidi on poda, poy turan ek-salti on tabla. salti - springen ek-salti - aufspringen
poda - Boden
SYAO DIALOGA dialoga - Dialog
- Skusi ba, kwel klok es? Kwel klok es? - Wieviel Uhr ist es?
- Es klok tri. Uhr - leitet Zeitangabe ein
- Danke. danke - danke
- Bi hao. Bi hao! - Gern geschehen!
(Antwort auf Bedanken)
- Skusi ba, sey bus go-bu-go a stasion? bus - Bus stasion - Station
- Go.
- Shukran. shukran - danke
- Lasi me prisenti: es may amiga Erik. lasi - lassen, erlauben
- Joi por en-koni yu. prisenti - präsentieren, vorstellen
- Me toshi. en-koni - kennenlernen
- Namastee! Komo yu sta? namastee - hallo
- Me sta hao. E yu? sta - ergehen, befinden
- Me sta normalem. Komo yur familia sta? Komo yu sta? - Wie geht's dir?
- Shukran, oli sta muy hao. normalem - normal familia - Familie
- Skusi por ke me tardi. tardi - spät sein
- Es nixa.
- Shwo pyu lautem, plis. laute - laut (adj.) lautem - laut (adv.)
- Hao, me ve trai. trai - versuchen
- Kare Alvaro, hir bu darfi fumi. kare - lieb, geliebte
- Pardoni ba, me bu jan-te se.
- Skusi por ke me telefoni tanto tardem.
- Es nixa. Kwo ye? Kwo ye? - Was ist los?
- Gratula! Yur gunsa es gro-hao! gratula - Gratulation
Yu pai-te interes-ney resulta. pai - bekommen resulta - Ergebnis
- Danke gro! Bat treba gun for. for - weiter
- Me tamani a yu sukses! tamani - wünschen (anderen etwas wünschen)
Hay yu fai sukses! hay - möge
- Shukran por hao worda. sukses - Erfolg fai sukses - Erfolg haben
(Hay yu fai sukses! - Mögest du Erfolg haben!)
- Lasi me doni a yu sey bolkalam. doni - schenken bolkalam - Kugelschreiber
- Shukran por dona! Es muy priate. dona - Geschenk priate - angenehm, freundlich
- Segun me, sey gaseta fai mucho luga. segun - nach, laut segun me - Meiner Meinung nach
Yu konsenti ku? gaseta - Zeitung fai luga - Lügen erzählen
- Ya. Me hev same opina. konsenti - Einverständnis geben
opina - Meinung
- Adyoo! Hao safara! adyoo - Tschüß, adios
- Adyoo! Shwo swasti a yur familia. safara - Reise
- Ob yu mangi sedey? mangi - beschäftigt sein
- Sedey mangi, bat manya me es libre. libre - frei
- Magari meteo manya es hao! magari - Ich wünschte, wenn es doch...
- Ob hao, ob buhao, nu treba safari enikas. safari - reisen enikas - in jedem Fall
- Kwel es yur yash? yash - Alter
- May yash es trishi yar.
- E yur son, ta es kwanto-yar-ney?
- Ta es sem-yar-ney.
- Komo yu nami?
- Me nami Yonas.
- Yu janmi in kwel yar? janmi - geboren sein
- Me janmi in yar 1985. 1985 - mil ninsto-otshi-pet
- Kwel es yur telefon-numer? numer - Nummer
- Nin dwa tri...
- Un minuta, me bu es haishi tayar fo skribi... Kamon, shwo! minuta - Minute
- Also, es nin dwa tri sem ot nol char. kamon - Komm, Komm schon (interj.)
- Sedey es kwel datum? datum - Datum
- Sedey es dey 12 mes 3 yar 2012. mes - Monat 2012 - dwa mil shi-dwa
- Sedey es kwel wik-dey? wik - Woche
- Sedey es undi. undi - Montag
- Also manya es dwadi e aftemanya es tridi. dwadi - Dienstag tridi - Mittwoch
- Ver. ver - es ist wahr, das ist richtig
aftemanya - übermorgen
- Ob ta es gami-ney? gami - heiraten gami-ney - verheiratet
- Ya, ta es gami-ney, e ta hev dwa docha. docha - Tochter
- Wo ta bin pa laste wik?
- Ta bin morbe. Bat nau ta es snova sane. morbe - krank sane - gesund
- Shwo ba swasti a ta. Hay ta sta hao.
- Ob yu es santush om safara? santush - zufrieden
- Ya, sertem. sertem - sicher
- Afsos, me mus go. Til rividi! afsos - leider rividi - wiedersehen
- Til sun! sun - bald
- Adyoo! Sta ba hao!
- Til rimiti! Shwo salam a yur molya. rimiti - wiedertreffen salam - hallo; Friede
- Chao! Nu vidi mutu poy. chao - hallo, ciao (Gruß- und Abschiedsformel)
- Vidi mutu!
- Hao Nove Yar! Zuy hao tamana! tamana - Wunsch
- Shukran, sama a yu! sama - das gleiche
- Hao Yul! yul - Weihnachten
- Hao gro!
- Shukran por atenta, kare amigas! Til nove mita! atenta - Aufmerksamkeit
mita - Treffen
TAMRIN
Skribi ba koysa in Lidepla Feisbuk-grupa!